Grön Flagg

Dagmamma, brunna, dagbarnvårdare, familjedaghem, pedagogisk omsorg

Nu under läsåret ht-vt 19-20 arbetar vi med Djur och Natur. Vi vill lära känna djuren som bor i vår skog – Då vi lär oss mer om djuren i skogen, får mer kunskap om dem djur som bor där, får barnen också en ökad förståelse för varför de behöver vara aktsamma om skogen och dess natur.

Vi vill också att barnen känner till allemansrätten – Barn som känner till sina rättigheter samt skyldighet i skog och mark gentemot allemansrätten får ges möjlighet att på ett ”naturvänligt” sett uppleva och lära sig tycka om vår natur, vilket också gör att man värnar mer om den.

Vi ”känner in” skogen – Vi pedagoger och barn uppskattar mycket att vara i naturen.
Vi vill göra oss mer medvetna om vad det är som gör att vi mår bra i skogen. Då man lär sig uppskatta naturen, lär man sig också värna om den. Om barnen redan nu i unga år får med sig att finna ro och tycka om att vistas ute och i naturen tror vi det hjälper dem i framtiden då man behöver en plats att må bra på och kunna slappna av på. Vi tror skogen och naturen kan hjälpa många med det.

Här nedan kan ni läsa vår rapport från ht-vt 18-19; då vi jobbade med tema vatten

Mål kopplade till vår resa

UR LÄROPLANEN

NORMER OCH VÄRLDEN

Följande mål inkluderas i vårt Grön Flagg-arbete. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar:
• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar
• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra
• sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen
• respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö

UTVECKLING OCH LÄRADNE

Följande mål inkluderas i vårt Grön Flagg-arbete. Förskolan ska sträva efter att varje barn:
• utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,
• utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,
• utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter
och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler,
• tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och
upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,
• utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna
uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv,
• utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att
leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och
kommunicera med andra,
• utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att
använda sig av, tolka och samtala om dessa,
• utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser,
tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång
och musik, dans och drama,
• utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur
människor, natur och samhälle påverkar varandra,
• utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom
sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska
fenomen,
• utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om
och samtala om naturvetenskap,
• utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika
tekniker, material och redskap,

BARNS INFLYTANDE

Följande mål inkluderas i vårt Grön Flagg-arbete. Förskolan ska sträva efter att varje barn:
• utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation,
• utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.

GLOBALA MÅL FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

• Rent vatten och sanitet
• Hållbar energi för alla
• Hav och marina resurser
Läs mer på www.globalamalen.se

Utvecklingsområde 1:

LÄR MER OM VATTNETS KRETSLOPP OCH HUR DET FUNGERAR

Tema: Hav och Vatten

OM UTVECKLINGSOMRÅDET

När vi träffade barnen efter sommaruppehållet var det många barn som pratade om just vattnet.
Alla hade badat mycket under sommaren. Några hade hört att bönderna saknade vatten och
undrade varför de inte har vatten fast de har kunnat bada hela sommaren Vi tänker att vi lär
tillsammans om vattnets kretslopp tex genom att göra ett slutet kretslopp, läsa böcker och leta
information på internet där vi kan se filmer om ämnet och lära oss mer. Vi ser att barnen nu
har ett stort intresse i just vatten och vill då passa på att lära dem mer. Vi kommer följa
barnens resa genom att dokumentera vad vi upplever och upptäcker och ta tillbaka
dokumentationen till barnen för att se hur vi ska gå vidare.
En dag hittade vi en flaska ”dinosaurievatten” tillsammans med barnen. Det här ledde till en
diskussion om att vattnet vi får ur kranarna och vattnet som finns i våra sjöar o hav idag. Är
samma vatten som fanns på dinosauriernas tid. Och att det är samma vatten som går runt i
kretsloppet ända till barnen blir vuxna och kanske får egna barn. Därför måste vi vara
aktsamma om vattnet som finns.
Vi har sökt information på internet om vattnets kretslopp och lärt oss mer, läst och sett på lite
filmer om ämnen.
Vi har tillsammans med barnen gjort ett eget kretslopp. Vi tog en glasburk där vi först la
lecakulor i botten, fyllde på med jord och planterade två växter därefter fyllde vi på med
vatten. Innan vi stängde igen burken ville barnen dekorera med blå fina stenar. Innan vi
stängde igen locket ordentligt satte vi plastfolie löst över öppningen så att det bildades en grop
i plasten. För att kretsloppet ska fungera har vi tagit reda på att växterna behöver energi , det
kommer från solen, därför ställde vi burken i köksfönstret. Växterna behöver också koldioxid
och det ska komma från pyttesmå kryp och bakterier som naturligt bör finnas i jorden. Vi tror
att vi lyckats, för nu har kretsloppet stått i fönstret en månad, utan att vi behövt fylla på med
mer vatten, blommorna ser ut och må bra och vi kan se hur vattendropparna ”regnar” ner över
våra blommor.
Barnen började fundera över hur vattnet kan åka upp från jorden och upp till toppen av burken.
Vi förklarade att det är på samma sätt som vattnet i våra sjöar och hav åker upp i himlen och
blir till moln. För att visa det kokade vi vatten i en kastrull och såg hur vattnet förångades.
Vi märker att barnen har förstått hur vårt kretslopp fungerar. De tittar ofta på burken och
berättar fascinerat för varandra vad det de. Vi hör också föräldrar bekräfta att barnen ofta
pratar om det hemma. Barnen kan ha sett vattenånga i duschen och förklarat processen för sina
föräldrar. när de varit ute och det har snöat, berättar de om hur snön tidigare varit vatten i ett
hav, men att det blivit ånga, åkt upp till himlen, där har det kylts ner och nu snöar det.
Vi är glada att barnen förstår vattnets kretslopp, då det i sin tur hjälper dem i sitt lärande för
hållbar utveckling.

VAD TAR VI MED OSS?

Då vår barngrupp nu förstår vattnets kretslopp och vet att det inte kommer nytt vatten till vår
jord, det är samma vatten som snurrar runt på jorden hela tiden. Så har barnen också fått en
ökad förståelse för hur viktigt det är att vi värnar om vattnet och vår natur.
Vi har också väckt barnens nyfikenhet och lust att lära. De frågar, är aktiva och intresserade, vi
spinner vidare i deras intressen och tar vara på deras upptäckarglädje.

SETT OCH HÖRT

Jaha, det är därför du säger att vi dricker dinosaurievatten,
för samma vatten går bara runt, runt
,
Nu börjar det snart regna på blommorna, titta dropparna
har blivit större.
,
Nu rinner vattnet ner i brunnen, men när solen kommer så
kanske det åker upp igen.

Utvecklingsområde 2:

EXPERIMENTERA MED VATTEN I DESS OLIKA FORMER

Tema: Hav och Vatten

OM UTVECKLINGSOMRÅDET

Samtidigt som vi arbetar med vatten har barnen själva kommit på att det även finns vatten i is
och snö, som de själva pratade om på en samling när vi pratade om just vattnet som de alla
upplevt genom mycket bad i sommar. Därför vill vi passa på att upptäcka och lära oss mer om
vatten. För att barnen ska få ökat förståelse för vad det är. Vi tänker att ju mer kunskap man
har om vatten, desto mer intressant blir det och då får vi en ökad förståelse för vår jord Vi gör
vattenexperiment tillsammans med barnen, där barnen får lära sig mer om vattnet och dess
olika former. Vi kommer dokumentera vad vi upplever och upptäcker. Dokumentationen tar vi
tillbaka till barnen så de får reflektera tillsammans med oss och barnen får vara med att
bestämma hur vi ska fortsätta arbetet. Samtidigt som vi pedagoger lägger till nytt material för
att hjälpa till att driva arbetet framåt.
Vi har gjort många experiment med vatten för att lära oss mer om vattnet vilket har varit
spännande och lärorikt för både barn och pedagoger. Vi har bl.a. blandat i salt i vattnet och
därefter socker för att se vad som händer. Vi har gjort sockermålning och saltmålning. En gång
la vi ett ägg i vatten och såg hur det sjönk till botten, när vi hällde på salt i vattnet, rörde om
och stoppade tillbaka ägget, märkte vi att det flöt upp till ytan.
Vi har även pratat om ytspänning, vi har sett på film att det finns djur som kan gå på vattnets
yta. Vi gjorde ett experiment när vi la knappar på vattenytan, samtidigt som vi försökte
förklara vad ytspänning är. Vi hällde diskmedel i vattnet och kunde se hur ytspänningen bröts
och knapparna föll ner till botten.
När så snön kom och det blev kallt ute har vi jobbat mycket med snö och is. Barnen har målat
på snö och is, vi har tagit in snön för att kunna jobba med snön inne, då har vi kunnat värma
händerna i varmt vatten emellanåt, det var även häftigt att få känna skillnaden på värmen och
kylan. Vi har ”filmat” hur det såg ut när vattnet smälte inomhus, genom att ta ett foto per minut
och sätta ihop till en film. Barnen tyckte det var spännande då det såg ut som om hälften
försvann när snön smälte, vi har efter det sett hur vattnet expanderar när det blir snö och is, vi
gjorde åt andra hållet att vi fryste in vatten i plastflaskor och såg att det såg mer ut efter att
flaskan frusit. När vi har smält snö i glas inne har vi barnen också märkt att det är inte alltid
som vattnet ser så rent ut i glaset när det smält, som det såg ut när det var snö.

VAD TAR VI MED OSS?

När vi blandade socker respektive salt i vatten upptäckte vi att man först såg det i vattnet, men
efter en stund när vi rört om så syntes det inte längre. Däremot så smakade de socker
respektive salt om vattnet. Vilket gjorde att vi förstod att allt som finns i vattnet behöver inte
alltid synas samt att vatten löser salt och socker. Vi målade med sockerlösning samt så målade
vi på salt. Det blev väldigt fina teckningar. Teckningarna med socker där kunde vi se att färgen
sögs ut på bilden , vi tror att det är för att vatten löser socker. Saltmålningarna blev också
väldigt fina. Det glittrade om hela teckningen när de torkat. Barnen tyckte det glittrade som
snö och undrade om det finns salt i snön. Så vi ska gå vidare med och titta på snökristaller
respektive saltkristaller när snön kommer. När snön kom och vi målade på snön smakade
barnen på snön och konstaterade att den bara smakade kallt men inte salt.
Barnen har fått lära sig mer om vattnets olika former, genom en rad experiment. Både som
flytande vatten, snö, is och ånga. Barnen älskar numer att experimentera, och ,man kan se hur
barnen hittar på olika experiment, när de ska upptäcka saker. Vi tar vara på det när vi går
vidare med nästa projekt.

Utvecklingsområde 3:

VÄRNA OM VATTNET

Tema: Hav och Vatten

OM UTVECKLINGSOMRÅDET

Nu när barnen visat ett så stort intresse av vatten vill vi pedagoger haka på och lära mer
tillsammans med barnen. Barnen har själva pratat om att vatten kan man bada i och det finns i
kranen, men det finns ju också i frukten vi äter. Här vill vi hjälpa dem att komma på vart vi
mer kan hitta vatten. Vi ska tillsammans med barnen ta reda på vart vi finner vatten ute och
inne. Ta reda på varför vi behöver värna om vattnet. Visa på varför vi behöver vatten och
därför lära oss att vi verkligen måste vara rädda om det. Vi kommer göra detta genom att
utforska tillsammans, söka information på internet och läsa tillsammans. Hela tiden kommer vi
dokumentera det vi upptäcker tillsammans, reflektera tillsammans med barnen och
tillsammans bestämma hur vi ska gå vidare.
Vi har när vi hittade ”dinosaurievatten” pratat om och förstått att vattnet som finns i våra
kranar och sjöar är samma vatten idag som då det fanns dinosaurier på jorden och att det även
är samma vatten som kommer finnas på jorden när barnen växer upp. Därför har vi förstått at
vi måste värna om vattnet. Vi har letat vatten och hittat vattenpölar, vatten på mossan och på
blommorna. Sedan en dag när vi satt i skogen blev vi blöta om byxorna fast vi inte kunde se
något vatten, då kom vi på att det finns vatten i jorden och även i mossan. Vi har sett att det
finns i frukten vi äter såsom päron och clementiner, då man blev blöt då man åt dessa. Men då
kom barnen också på att det finns vatten i allt de äter, men olika mycket. Till sist har de också
kommit på att vatten finns i allt levande i träd, växter och i oss själva. Då det imponerade och
gav dem en aha-upplevelse om hur viktigt vattnet är.
Vi har också letat och hittat vatten på flera ställen inomhus, som i handfatet, toaletten,
duschen, tvättmaskinen, diskmaskinen m.m.
Ett av våra barn hade hört att vatten kunde ge el, då har vi tillsammans sökt information om
det, läst och sett filmer om vattenkraftverk.

VAD TAR VI MED OSS?

Vi har verkligen förstått vikten av att värna om vattnet då det måste finnas till för allt levande.
Det måste finnas vatten för att det ska finnas liv.
Vi märker att barnen blivit medvetna om vattnets betydelse då de försöker spara på vattnet
inomhus. De påminner varandra och oss vuxna om att stänga av kranen om den rinner för
länge. Även hemifrån hör vi att de lär föräldrarna att inte slösa med vattnet i onödan.